Vänskap.
Jag har en vän (Som vi kallar X) som för ett tag sen hade det jobbigt.. som rent utsagt satt i skiten. Den här personen är en stor del av mitt liv och har stöttat mig i svåra som bra stunder, jag kunde aldrig svika denne person hur besviken jag än var. jag kämpade, mer än jag egentligen orkade. Men att ge upp kampen om att denne personen skulle ha det bra var inte ett alternativ även om jag många gånger ville ge upp. Jag har skrikit på personen, gråtit framför personen, tyckt synd om personen osv.
____________________________________________________________________________________________
Många personer sa till mig många gånger att jag inte kunde hjälpa X, att jag ska ge upp hoppet, att X inte lyssnar på mig, att X inte bryr sig om mig. Detta kunde jag aldrig tro på och det gjorde jag rätt i att inte göra heller.
För jag hade bestämt mig, jag skulle hjälpa X, vad det än krävdes.
Jag fortsatte tjata, skrika, gråta och samtidigt stötta. X lyssnade med ena örat på mig, tog in det jag sa och visste vad jag hade gått igenom men ville inte riktigt lyssna på mig.
_____________________________________________________________________________________________
X har ljugit många gånger för mig, alla gånger har jag fått reda på sanningen på annat håll och blivit lika besviken varje gång, men att ge upp hoppet, det fanns inte. Jag hade bestämt mig.
Efter mycket om och men så började saker och ting ordna upp sig men inte helt och hållet.
I nuläget har saker och ting förändrats, rejält, helt och hållet rent utsagt. X har tackat mig med hela sitt hjärta att jag var en av få som fanns där, som inte gav upp hoppet. X har även bett om ursäkt flertal gånger men det är inget jag begär. Att kämpa för en vän som betyder så mycket är en självklarhet för mig, en person som ställt upp för mig, som alltid stått upp för mig, sviker jag inte.
_____________________________________________________________________________________________
Jag är så stolt över X, helt SJUKT stolt. Mitt hjärta blir varmt av att X förklarar för mig att jag är en stor anledning att saker och ting är så bra som dom är i nuläget.
Så jag säger det alltså, har ni någon i eran närhet som inte mår bra eller behöver hjälp utan att veta om det själv, kämpa.. KÄMPA för guds skull!
_____________________________________________________________________________________________
Nära och kära är det finaste man har, man kan knappt kämpa FÖR mycket för dom.
Ta hand om familj och vänner och hjälp dom när dom behöver det för någongång kanske du behöver hjälp.. då finns dom förhoppningsvis där för dig också.
Kommentarer
Trackback
