Begravning

Jag tror jag inte har en enda tår kvar i mina tårkanaler, huvudet är tungt, kroppen är matt och ögonen känns tjocka och svullna. Men ack så fint det var, det var just den begravningen du förtjänade, det var ett vackert sista farväl. Jag vet att du alltid kommer att vaka över oss, du försvinner aldrig. Att se alla dom jag älskar så nere och gråtandes gör så ont, att själv inte kunna hantera tårarna och smärtan i hjärtat gör så ont. Men detta var en lättnad, nu får du vila i frid för alltid. Vi glömmer dig aldrig, du glömmer oss aldrig. Jag har sagt det förut och jag säger det igen, jag ler mot himlen, mot dig. Och jag vet att du ler tillbaka.
Volim te.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0